En helg i Bogota

Vi har haft en rolig helg i Bogota. Äntligen är vi alla friska så att hela familjen kan åka på utflykt tillsammans.

I fredags tog vi det lugnt hemma under dagen. Vi tog en promenad i backarna runt Casablanca på förmiddagen. På eftermiddagen regnade och haglade det så då kurade vi i hop oss på rummet och spelade spel, läste tidningar och åt jordnötter i sängen.

På kvällen var vi hembjudna till Jean-Paul och Lyana (som vi bodde hos sist vi var i Bogota) tillsammans med våra vänner och Pilar (Adoptionscentrums representant). De bodde i en enormt stor och mycket smakfullt inredd lägenhet i centrala Bogota. Deras barnbarn Martina hade ett eget rum hos dem fullt med leksaker så de stora barnen hade mycket att göra. Vi blev bjudna på en god paj och en jordgubbstårta efteråt. Vi passade på att fira vännernas sentencia (domstolsbeslut) ännu en gång. Vi hade en mycket trevlig kväll tillsammans!

På lördagen gjorde vi en heldagsutflykt till Cota-Chia, två byar som ligger ca. 45 minuter utanför Bogota. Efter att ha tittat runt i byarna åt vi lunch på en kitschig restaurang som låg i utkanten av Chia. Inredningen var fantastisk, full av roliga detaljer överallt. Vi fick sitta i barndelen. Barnen fick sin mat först och sedan blev de omhändertagna av personalen. De fick måla, göra halsband och flöjtar och hade hur kul som helst. Under tiden åt vi en supergod måltid bestående av fyra sorters grillat kött med tillbehör. Vi tillbringade flera timmar på restaurangen och var inte hemma förrän vid 5 tiden, svettiga efter bilresan, men mycket nöjda.

Idag söndag har mammorna shoppat på förmiddagen, först på La Fotana, en marknad på innergården till ett fint hotell och sedan i området runt Park 93. Vi mötte resten av familjen på Archie's pizzeria där vi åt en god söndagslunch. Barnen fick baka sina pizzor själva. Simon hoppade över den biten och valde sin favoriträtt Pasta Carbonara.

Efteråt fick barnen leka i Park 93 där det fanns en fin lekplats. Det visade sig vara ett populärt söndagsnöje för familjer.

På kvällen gick papporna och Manuel som vi bor hos på fotboll. De var mycket nöjda när de kom hem. Hemmalaget Santa Fe de Bogota vann med ett mål som de gjorde under de sista minutrarna, så det var en spännande match.

Återbesök på Los Pisingos

Vi har haft två hektiska och omtumlande dagar. I onsdags förmiddag gjorde vi vårt återbesök på Los Pisingos, barnhemmet. Vi träffade Carlos, föreståndaren/ägaren och Pilar, Adoptionscentrums representant. Vi fick ta del av Filips bakgrundsinformation dvs. släktförhållanden, information om föräldrarna mm.

Det finns en stor karta över Sverige på Carlos kontor. Varje prick representerar ett eller flera barn som kommmer från Los Pisingos. Simon fick sätta dit en gul prick i Rydebäck. Det betyder att det nu (snart) finns två barn från Los Pisingos som bor i Rydebäck, Simon och Filip.

Vi fick också göra en rundtur på barnhemmet och sedan handla lite minnen i deras shop. Simon tittar sig storögt omkring, speciellt på de lite större barnen som finns på barnhemmet. Det är svårt att veta vad som rör sig i hans huvud. Den kommer frågor lite då och då, men han har nog svårt att ta in allt.

Los Pisingos har haft det tufft med ekonomin de sista åren då antalet adoptioner minskat, speciellt de internationella. Det är färre personal och det ser mer slitet ut i lokalerna än sist vi var där för fem år sedan. Sedan den förra ägaren dog, tant Rosa, så har de flesta rutiner ändrats, förmodligen för att de måste vara mer effektiva för att klara av den nya situationen.

På eftermiddagen besökte Anna, ett svenskt par och ett par från USA mödrahemmet. Mammorna får hjälp med allt de behöver under graviditeten. De får också prata med psykolog och i grupp för att bearbeta det de går igenom. De berättade också att de jobbar med ett livsprojekt där mammorna får hjälp att tänka igenom vad de vill göra med sitt liv samt får hjälp att ta de första stegen. Vi träffade ca. 10 flickor (blivande mammor) i 20 årsåldern. Tillsammans hade vi en dryg timmes gruppdiskussion där både vi och de fick möjlighet att ställa frågor till varandra. Fruktansvärt gripande och givande för båda parter och stundvis satt vi och grät tillsammans. Nu förstår vi bättre hur de tänkar och kan förklara det för våra barn när de har frågor.

Idag torsdag åkte vi till Los Pisingos igen för att träffa Filips fostermamma som han har bott hos nästan hela tiden. Det var ett fint, känslosamt och informativt möte! Hon kunde berätta precis hur Filip haft det och vad han tycker om. Hon är en mycket varm människa och vi är övertygade om att han haft det jätte bra hemma hos henne. Vi fick ett fint brev av henne som hon läste upp för oss och en CD skiva med bilder på Filip.

Våra vänner som bor här på Casablanca fick sin Sentencia (domstolsbeslut) idag efter drygt 7 veckor i Colombia. Vi firade med tårta på eftermiddagen och champagne på kvällen. För drygt 5 år sedan var de med på vår Sentencia fest när Simon blev vår på riktigt.

De åker förmodligen hem till Sverige i början av nästa vecka när de sista pappren är fixade. Stort grattis till er fina son! Kul att vi fick nästan 3 veckor tillsammans i Colombia.

Nu läggs våra dokument in i en domstol

Nu har Filip varit hos oss i 12 dagar och idag var det dax för en intervju hos ICBF, de sociala myndigheterna. De ville försäkra sig om att Filip trivs bra i sin nya familj. Mer ett formellt möte för att vi ska få de sista dokumenten som krävs för att vårt ärende ska läggas in i en domstol.

Intervjun tog ungefär 20 minuter. Tomas och jag fick 2-3 frågor och Simon fick nägra fler. Tyckte han att det var kul att få en lillebror? Var han svartsjuk? Ska han spela fotboll med sin lillebror? Ska vi komma tillbaka igen för att adoptera en liten flicka? Nej sa vi, två barn blir väldigt bra för vår del. På torsdag får vi veta vilken domstol vi får. Vissa domstolar är snabba och vissa tar väldigt lång tid på sig. Det kan variera från 2 till ca. 6 veckor innan vi får vårt domstolsbeslut. Vi får hoppas att vi har lite tur! Än så länge känns det som vi just har kommit hit och vi har mycket kvar som vi vill se och göra innan vi åker hem. Det kan ju tröja innan vi kommer hit nästa gång.

På eftermiddagen åkte vi ner till stan och besökte två svenska familjer som bor på pensionatet Halifax (de som var här och åt semlor förra veckan). Det var ett fint pensionat, men mycket trafik utanför och liten lekyta för barnen. Vi är glada att vi bor här på Casablanca.

Vår doktor besökte oss i kväll för att kolla hur Filip mår. Han är mindre rosslig i bröstet nu och därför både äter och sover han bättre nu. Det går åt rätt håll och vi hoppas att han snart är frisk.

I söndags träffade Tomas, Simon och en annan familj här på Casablanca värdparet på La Union, stället vi bodde på sist vi var i Bogota. Tyvärr har de inte stället kvar längre på grund av att gärningsmän tog sig in på pensionatet och hotade/rånade familjerna som bodde där. JeanPaul and Lyana tog väldigt illa vid sig och stängde stället. De är mycket varma människor och det var väldigt roligt att träffa dem igen! De åt lunch på en restaurang tillsammans och åkte till ett lekland där barnen kunde roa sig efteråt.
På fredag kväll är vi bjudna hem till dem. Det ser vi mycket fram emot!

I måndags var vi bara hemma och tog det lugnt. Det var soligt och varmt och vi njöt av det fina vädret i trädgården.

Simons hälsning till Fortuna dagis

Hej alla dagiskompisar och fröknar!

Det är jätte varmt här i Colombia. Jag leker med mina nya kompisar ute i trädgården. Där finns gungor, en ruschkana, en lekstuga och en tennisbana. Vi spelar också Nintendo tillsammans.

Jag åt en semla. Den var jätte god. Jag hade gjort mandelmassan själv. Häromdagen åt jag fyra munkar och de var jätte goda.

Jag mår bra nu och äter mycket. Maten är jätte god. Vi har fått min favoriträtt, Pasta Carbonara. Filip har varit sjuk och haft feber, men mår bättre nu.

Det är roligt att vara storebror. Filip tycker om när jag leker med honom. Han skrattar så fort han ser mig. Min lillebror är cool. Han är liten och söt och har bruna ögon precis som jag. Han är bara 61 cm lång. Mamma och pappa tycker att han är lik mig ibland. Han kan inte leka med bilar ännu. Bara med små mjuka djur.

Kaninen heter Gullplutten. Jag köpte kaninen på IKEA till honom. När jag fick lillebror så fick han kaninen av mig. Jag fick hålla lillebror före mamma och pappa.

I fredags var vi på ett roligt äventyrsland. Det fanns stora dinosaurier där. Man kunde gå in i munnen. Det fanns ett stort sjörövarskepp som vi gick ombord på. Det fanns många kanoner och kanonkulor där.

Det ska bli roligt att komma hem och leka med er igen! Ni ska få träffa min lillebror.

Vi blir nog kvar i Colombia 3-5 veckor till.

Kramar från Simon

Utflykt till en äventyrspark

Tack för alla hälsningar hemifrån! Det är verkligen roligt att höra från er. De flesta väljer att svara per mail för det är tydligen lite krångligt att skapa ett Google konto. Det kvittar hur ni hör av er, men skriv gärna en liten hälsning då och då så håller vi hemlängtan borta!

I fredags gjorde Simon och Anna en dagsutflykt till en äventyrspark tillsammans med de andra två familjerna som vi bor tillsammans med. Tomas och Filip fick stanna hemma för Filip är fortfarande inte riktigt kry. Han här feber och är rosslig i halsen. Parken hette Jaime Duque efter en Avianca pilot som grundade parken. Han hade blivit inspirerad av äventyrsparker han sett i andra länder och ville skapa något liknande utanför Bogota. Parken låg ca. 45 minuter utanför Bogota och vi åkte tillsammans i en liten buss med en egen guide som följde med oss hela dagen.

Parken var fantastiskt fin och innehöll både ett zoo med många djur från Sydamerika som vi aldrig sett tidigare och en nöjespark. Det konstiga var att vi var helt ensamma i parken hela dagen förutom en skolklass. Vi skojade med barnen och sa att vi hade hyrt hela parken för deras skull. Barnen sprang mellan de olika åkattraktionerna som öppnades enbart för dem. Rena himmelriket!! Det fanns också ett gammalt sjörövarskepp som vi kunde gå ombord på och ett tempel byggt enligt Thai Mahal med historiska målningar om Colombia inuti. Vädret var soligt, men inte för varmt. Det blev en hellyckad dag och vi var helt slut när vi kom hem, föräldrarna mer än barnen.

I lördags fick jag tillbaka mina magproblem och Filip fick hög feber, blev lös i magen och tappade delvis matlusten. Eftersom han är så liten tillkallade vi doktorn igen. Hon ordinerade antibiotika och ventilationsspray med kortison till Filip. Hon tyckte att jag också skulle börja med antibiotika för att bli av med bakterierna i magen. Idag söndag mår vi både mycket bättre.

Filip hade ingen feber när han vaknade och ser mycket piggare ut. Vi ska hålla oss hemma med honom tills han är helt frisk. Någon resa till Karibien blir det förmodligen inte för vår del, åtminstone inte än på ett tag.

Idag söndag ska Tomas och Simon träffa Jean-Paul och Lyana som vi bodde hos på La Union sist vi var här i Bogota. Jag och Filip får stanna hemma den här gången. Lite tråkigt att vi inte kan göra utflyker tillsammans hela familjen, men vi tycker att det är bättre att Simon och en av oss får komma ut och ha lite roligt.

Vi firar Fetisdagen i Colombia

Igår var det Fetisdagen och nästan hela dagen gick i semlans tecken. På förmiddagen gjorde vi egen mandelmassa för det finns ingen mandelmassa att köpa här i Colombia. Mandel är väldigt dyrt. Vi skollade, skalade och malde mandel och blandande till en massa. Simon malde mandeln med hjälp av Manuel, husets ägare. Alla var engagernade och det var roligt med ett gemensamt projekt.

Vid 3 tiden blev det kalas. Två svenska adoptivfamiljer som bor på ett annat pensionat var inbjudna. De var väldigt roligt att träffa dem och deras barn. De hade vars en femåring och en ny liten bebis, precis som vi. Barnen fann varandra snabbt och hade kul tillsammans. Simon tycker att det är bra att det finns så många kompisar att leka med i Colombia.

På kvällen fick Filip feber, 39.2 grader. Han hade sovit och ätit ovanlit mycket under dagen, men var för övrigt pigg. Eftersom han är lite rosslig i halsen och tidigare haft bronkit tillkallade vi läkare. Hon tyckte inte att det var något fara med honom, men sa att han skulle sitta mer upp när han sover. Det har vi fixat till. Läkaren ringde nyss och frågade om Filip mådde bättre idag. Hon kommer tillbaka på torsdag för att titta på honom igen. Det känns bra att ha en bra läkarkontakt i Bogota. Läkaren kände igen oss sedan sist vi var här. Hon undersökte Simon för fem år sedan.

Idag mår Filip bättre. Febern har sjunkit till under 38 grader och han är pigg, men rosslig i halsen, speciellt efter att han har ätit.

Förmiddagen var solig och vi gick ut på en promenad. Nu är det eftermiddag och regnet och åskan hänger i luften. Simon, Filip och jag är hemma och myser. Simon spelar sitt Nintendo spel. Tomas och de andra familjerna har åkt ner till stan för att shoppa. Förhoppningsvis är vi snart alla friska så att vi kan börja göra utflykter i omgivningarna.

Simon har fått tillbaka sin matlust. Idag var det hans favoriträtt, Pasta Carbonara, och han åt 3 portioner. Han gillar sin lillebror och säger: 'Lillebrorsan du är cool'.

Mormor, kolla in Simons Storebror tröja! Den passar fint.

En vanlig dag på Casablanca

Vi har nu börjat att finna oss väl tillrätta i vår nya vardag i Bogota och på pensionat Casablanca.

Dagarna börjar med frukost vid åttatiden. Vi får alltid färsk pressad juice, frukt, ägg i någon form och rostat bröd. Vi behöver varken städa rummen, tvätta kläder eller laga mat. Vår enda uppgift är att ta hand om våra barn och det känns härligt att ha så mycket tid tillsammans. Barnen leker i trädgården under förmiddagen - gungar, spelar tennis eller fotboll. Några vuxna brukar ta en promenad med de minsta barnen. Det är bra motion att promenera i backarna.

Vid 12.30 är det lunch, alltid tre rätter. Colombiansk mat innehåller mycket frukt och grönsaker. Allt vi har fått hittills har varit mycket gott. Tyvärr tycker inte Simon det. Allt är nytt för honom. Som tur är är ägaren svenska så ibland blir det korv med potatismos och spagetti med köttförssås och då äter han så mycket han kan för att bunkra upp. Simon är fortfarande inte riktigt bra i magen så matlusten är inte den bästa just nu.

På eftermiddagarna gör vi ibland en utflykt eller något ärende. Idag besökte vi en Notarius Publicus för att legalisera några dokument som sedan ska läggas in i domstolen. På hemvägen stannade vi och åt glass.

Vid 6 tiden är det kvällsmat. Sedan får barnen titta på film en liten stund innan de slocknar.

Oftast är vi vuxna så trötta av nattvak och annat att vi drar oss tillbaka till våra rum vid 8 tiden för att få lite lugn och ro. Alla dagar är lika varandra, men det är ett lugnt och behagligt tempo och vi trivs väldigt bra med de andra två familjerna som bor här på Casablanca.

Lillebror har fått ett namn nu: Han heter Filip. Han är en glad liten kille som äter ofta. Vi har redan ökat mängden mat och ändå äter han var 3:e timme. Om vi ger honom lite extra mat på kvällen så behöver vi bara gå upp en gång på natten och ge mat om vi har tur. Vi lär känna honom mer och mer för varje dag. Simon tycker att det är jätte mysigt att ha fått en lillebror och visar inga tecken på svartsjuka. Filip skrattar hela tiden när Simon leker med honom. Det är roligt att se dem tillsammans!