


Vi har haft två hektiska och omtumlande dagar. I onsdags förmiddag gjorde vi vårt återbesök på Los Pisingos, barnhemmet. Vi träffade Carlos, föreståndaren/ägaren och Pilar, Adoptionscentrums representant. Vi fick ta del av Filips bakgrundsinformation dvs. släktförhållanden, information om föräldrarna mm.
Det finns en stor karta över Sverige på Carlos kontor. Varje prick representerar ett eller flera barn som kommmer från Los Pisingos. Simon fick sätta dit en gul prick i Rydebäck. Det betyder att det nu (snart) finns två barn från Los Pisingos som bor i Rydebäck, Simon och Filip.
Vi fick också göra en rundtur på barnhemmet och sedan handla lite minnen i deras shop. Simon tittar sig storögt omkring, speciellt på de lite större barnen som finns på barnhemmet. Det är svårt att veta vad som rör sig i hans huvud. Den kommer frågor lite då och då, men han har nog svårt att ta in allt.
Los Pisingos har haft det tufft med ekonomin de sista åren då antalet adoptioner minskat, speciellt de internationella. Det är färre personal och det ser mer slitet ut i lokalerna än sist vi var där för fem år sedan. Sedan den förra ägaren dog, tant Rosa, så har de flesta rutiner ändrats, förmodligen för att de måste vara mer effektiva för att klara av den nya situationen.
På eftermiddagen besökte Anna, ett svenskt par och ett par från USA mödrahemmet. Mammorna får hjälp med allt de behöver under graviditeten. De får också prata med psykolog och i grupp för att bearbeta det de går igenom. De berättade också att de jobbar med ett livsprojekt där mammorna får hjälp att tänka igenom vad de vill göra med sitt liv samt får hjälp att ta de första stegen. Vi träffade ca. 10 flickor (blivande mammor) i 20 årsåldern. Tillsammans hade vi en dryg timmes gruppdiskussion där både vi och de fick möjlighet att ställa frågor till varandra. Fruktansvärt gripande och givande för båda parter och stundvis satt vi och grät tillsammans. Nu förstår vi bättre hur de tänkar och kan förklara det för våra barn när de har frågor.
Idag torsdag åkte vi till Los Pisingos igen för att träffa Filips fostermamma som han har bott hos nästan hela tiden. Det var ett fint, känslosamt och informativt möte! Hon kunde berätta precis hur Filip haft det och vad han tycker om. Hon är en mycket varm människa och vi är övertygade om att han haft det jätte bra hemma hos henne. Vi fick ett fint brev av henne som hon läste upp för oss och en CD skiva med bilder på Filip.
Våra vänner som bor här på Casablanca fick sin Sentencia (domstolsbeslut) idag efter drygt 7 veckor i Colombia. Vi firade med tårta på eftermiddagen och champagne på kvällen. För drygt 5 år sedan var de med på vår Sentencia fest när Simon blev vår på riktigt.
De åker förmodligen hem till Sverige i början av nästa vecka när de sista pappren är fixade. Stort grattis till er fina son! Kul att vi fick nästan 3 veckor tillsammans i Colombia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar