Vi firar Fetisdagen i Colombia

Igår var det Fetisdagen och nästan hela dagen gick i semlans tecken. På förmiddagen gjorde vi egen mandelmassa för det finns ingen mandelmassa att köpa här i Colombia. Mandel är väldigt dyrt. Vi skollade, skalade och malde mandel och blandande till en massa. Simon malde mandeln med hjälp av Manuel, husets ägare. Alla var engagernade och det var roligt med ett gemensamt projekt.

Vid 3 tiden blev det kalas. Två svenska adoptivfamiljer som bor på ett annat pensionat var inbjudna. De var väldigt roligt att träffa dem och deras barn. De hade vars en femåring och en ny liten bebis, precis som vi. Barnen fann varandra snabbt och hade kul tillsammans. Simon tycker att det är bra att det finns så många kompisar att leka med i Colombia.

På kvällen fick Filip feber, 39.2 grader. Han hade sovit och ätit ovanlit mycket under dagen, men var för övrigt pigg. Eftersom han är lite rosslig i halsen och tidigare haft bronkit tillkallade vi läkare. Hon tyckte inte att det var något fara med honom, men sa att han skulle sitta mer upp när han sover. Det har vi fixat till. Läkaren ringde nyss och frågade om Filip mådde bättre idag. Hon kommer tillbaka på torsdag för att titta på honom igen. Det känns bra att ha en bra läkarkontakt i Bogota. Läkaren kände igen oss sedan sist vi var här. Hon undersökte Simon för fem år sedan.

Idag mår Filip bättre. Febern har sjunkit till under 38 grader och han är pigg, men rosslig i halsen, speciellt efter att han har ätit.

Förmiddagen var solig och vi gick ut på en promenad. Nu är det eftermiddag och regnet och åskan hänger i luften. Simon, Filip och jag är hemma och myser. Simon spelar sitt Nintendo spel. Tomas och de andra familjerna har åkt ner till stan för att shoppa. Förhoppningsvis är vi snart alla friska så att vi kan börja göra utflykter i omgivningarna.

Simon har fått tillbaka sin matlust. Idag var det hans favoriträtt, Pasta Carbonara, och han åt 3 portioner. Han gillar sin lillebror och säger: 'Lillebrorsan du är cool'.

Mormor, kolla in Simons Storebror tröja! Den passar fint.

En vanlig dag på Casablanca

Vi har nu börjat att finna oss väl tillrätta i vår nya vardag i Bogota och på pensionat Casablanca.

Dagarna börjar med frukost vid åttatiden. Vi får alltid färsk pressad juice, frukt, ägg i någon form och rostat bröd. Vi behöver varken städa rummen, tvätta kläder eller laga mat. Vår enda uppgift är att ta hand om våra barn och det känns härligt att ha så mycket tid tillsammans. Barnen leker i trädgården under förmiddagen - gungar, spelar tennis eller fotboll. Några vuxna brukar ta en promenad med de minsta barnen. Det är bra motion att promenera i backarna.

Vid 12.30 är det lunch, alltid tre rätter. Colombiansk mat innehåller mycket frukt och grönsaker. Allt vi har fått hittills har varit mycket gott. Tyvärr tycker inte Simon det. Allt är nytt för honom. Som tur är är ägaren svenska så ibland blir det korv med potatismos och spagetti med köttförssås och då äter han så mycket han kan för att bunkra upp. Simon är fortfarande inte riktigt bra i magen så matlusten är inte den bästa just nu.

På eftermiddagarna gör vi ibland en utflykt eller något ärende. Idag besökte vi en Notarius Publicus för att legalisera några dokument som sedan ska läggas in i domstolen. På hemvägen stannade vi och åt glass.

Vid 6 tiden är det kvällsmat. Sedan får barnen titta på film en liten stund innan de slocknar.

Oftast är vi vuxna så trötta av nattvak och annat att vi drar oss tillbaka till våra rum vid 8 tiden för att få lite lugn och ro. Alla dagar är lika varandra, men det är ett lugnt och behagligt tempo och vi trivs väldigt bra med de andra två familjerna som bor här på Casablanca.

Lillebror har fått ett namn nu: Han heter Filip. Han är en glad liten kille som äter ofta. Vi har redan ökat mängden mat och ändå äter han var 3:e timme. Om vi ger honom lite extra mat på kvällen så behöver vi bara gå upp en gång på natten och ge mat om vi har tur. Vi lär känna honom mer och mer för varje dag. Simon tycker att det är jätte mysigt att ha fått en lillebror och visar inga tecken på svartsjuka. Filip skrattar hela tiden när Simon leker med honom. Det är roligt att se dem tillsammans!

Nu har vi fått vår lillebror!

Igår fick vi äntligen vår lillebror! Det var en mycket omtumlande dag för hela familjen!!

Tyvärr kände Simon sig krasslig redan på morgonen så vi fick trycka i honom en tablett och låta honom sova en stund till och sedan mådde han bättre. Vid 9 tiden blev vi hämtade av en chaufför som körde oss till barnhemmet. Där träffade vi först Carlos, ägaren till barnhemmet och Pilar, Adoptionscentrums representant i Bogota. Vi fick en del information och dokumentation om lillebror.

Sedan fick vi gå upp till bebisavdelningen och hämta honom. De hade kört in hans säng i ett litet rum där vi fick vara för oss själva. Han var väldigt liten och söt! Titta vaket på oss med sina stor ögon. Storebror Simon fick hålla honom först, före mamma och pappa. Lillebror är nu 4,5 månader, men väldigt liten, ungefär lika stor som Simon var när han var 3 månader och vi kom hem från Colombia. Eftersom han är så liten ska han äta var 3:e timme så det blir en del nattvak för vår del. Han kan inte äta så mycket åt gången för han kräks upp en del av maten då (reflux).
Trots att han är så liten är han pigg och vaken, stabil i huvudet och kan stå på sina små ben. Vi ska nog få honom att växa till sig.

Resten av dagen tog vi det lugnt tillsammans och bekantade oss med varandra. Det tar nog några dagar innan lärt känna honom och förstår vad han vill. Simon är en stolt storebror och lillebror skiner upp på ett speciellt sätt när han leker med honom.

Under kvällen började även Anna att må dåligt, lite feber och ont i magen, samma sympton som Simon. Vilken otur, vi som väntat så länge på den här dagen! Tomas fick ta hand om lillebror och det fixade han med bravur, medan Simon och Anna vilade på rummet.

Trots att dagen inte riktigt blev som vi tänkt oss är vi väldigt glada att vi äntligen fått vår lilla söta lillebror! Vi har många dagar kvar både i Colombia och sedan hemma att ha det bra tillsammans.

Idag är det lördag. Vi är hemma och tar det lugnt. Simon och Anna mår bättre, men matlusten har inte kommit tillbaka. Natten klarade vi bra. Lillebror åt två gånger, men sov bra däremellan. Han har god matlust och vi behöver inte truga som de fått göra med honom tidigare. Vi börjar att lära känna varandra.

Resan till Bogota

Äntligen har dagen kommit då vi ska åka till Bogota för att hämta vår lillebror. 'Det kommer att bli en spännande färd' var det första Simon sa när han vaknade. Vi åkte hemifrån vid 4 tiden för att checka in på Kastrup vid 5. Annas bror Johan körde oss dit. Han kommer också bo i vårt hus några dagar i veckan vilket känns tryggt. Resan gick bra, först 2 timmar till Paris och sedan elva timmar över Atlanten till Bogota. Vi anlände vid 4 tiden lokal tid (klockan 10 hemma i Sverige). En chaufför hämtade oss och körde till pensionat Casablanca som ägs av en svensk-colombiansk familj. 2 svenska familjer väntade på oss, den ena av dem är nära vänner till oss som vi lärde känna i Colombia då vi hämtade Simon. Vi var väldigt trötta men kände oss välkomna.

Vi vaknade vid 5 tiden i morse och kände oss faktiskt ganska utsövda. Lite lätt huvudvärk men det är vanligt när man är på hög höjd (2600 m). Idag tar vi det lugnt på pensionatet och utförskar omgivningarna. Simon har 3 lekkamrater i samma ålder som han har roligt med. En kille som är sju år med samma intressen - Nintendo DS och Pokemon.

I morgon ska vi få vår lillebror. Det känns pirrigt!

Tordag den 19 februari

Nu är vi i Bogota.